Inlägget gjort

Planer för tävlingsåret 2014

Har satt mig ner och planerat in vilka tävlingar jag ska åka på i år. Det blir först och främst tävlingar i rallylydnaden men även en del agility och för Ådis del freestyle. Nackdelen med att hålla på med olika grenar är att det blir svårt att få ihop allt med varandra.

Prioriteten för Bell är rallylydnad och sedan agility. För Ådi är det freestyle och sedan eventuellt rally. Och om vi får tränat mer agility så kanske rallyn byts ut mot agility istället för hans del. Men jag har inte planerat in några rally eller agilitytävlingar för hans del. Utan när det känns rätt att tävla honom blir han helt enkelt anmäld.

Jag har även tänkt att försöka få in en eller två kurser. Om jag får önska så Kul med positioner för Eva Bertilsson tillsammans med Bell och någon freestylekurs tillsammans med Ådi.

Tävlingar för Bells del

20 april Bollebygd – agility
27 april Marks – rally
11 maj Angered – rally
17 maj Uddevalla – agility
24 maj Götene – agility
25 maj Kristinehamn – rally
31 maj Jönköping – rally
1 juni Borås – rally
6 juni Karlstad – agility
28 juni Falkenberg – rally
12 Juli Tranås – rally
1 aug Jönköping – rally
16 aug Mariestad – rally
30 aug Karlstad – rally
6 sept Tidaholm – agility
7 sept Billinge – rally
13 sept Tibro – agility
11 okt Ulricehamn – agility

Tävlingar för Ådis del

12-13 april – freestyle
22 mars – freestyle

Inlägget gjort

Det spelar väl ingen roll vad jag ger för mat?!

Egentligen är detta inget blogginlägg om foder alls. Det finns många läror och åsikter i ämnet och så länge man är påläst och tagit ett beslut som passar både en själv och hunden så tycker jag att det räcker. Mina egna hundar får till 85% färskfoder som varieras med både torrfoder och något som jag kallar berikning/guldkant på tillvaron. Och det är om det som detta blogginlägg ska handla.

Det jag menar med berikning i detta sammanhang är gnaga, slita och jobba med maten. Är maten slut på ett par minuter räknas det inte som berikning. För mina hundar är guldkant på tillvaron råa slaktdetaljer från många olika sorters djur (nöt, gris, hjort, fågel mm). Det är revben, öron, svansar, strupe osv.

Varför ska man ge hundarna råa slaktdetaljer? Det måste man inte. Men jag ser det som ett väldigt enkelt sätt att stimulera mina hundars naturliga beteende. De får inte jaga för mig, men jag kan ge dem den sista biten av jaktkedjan och en del av den tidiga i form av spår och sök. Det är fascinerande att se hur dom äter och löser problemet att det inte går att sluka rätt upp och ner.

En annan sak jag märkt är att osäkra hundar, försiktiga individer och hundar med dålig självkänsla har enormt mycket ut av denna sysselsättning. De får överkomma något som de ofta tycker är lite små läskigt (rått kött). De får lösa problem – hur äter man det här? Ta i och jobba självständigt – det är självbelönande och inger hunden en känsla av att den klarar av detta. Det triggar (ofta) en känsla hos hunden om behållning, dvs. hunden är beredd att stå på sig mot andra för att behålla sin mat. Vilket i sig (hos en dessa försiktiga och/eller osäkra individer) är en positiv känsla som göder och bygger upp självförtroendet.

Det är viktigt är att hundarna inte känner någon större konkurrens i dessa situationer. Varken från människor eller andra hundar. Då kan det lätt uppstå situationer när hunden känner sig trängd och det i sin tur kan framkalla starkt vaktande. Så ta inte bara i från hunden maten. Behöver du ta den byt mot något likvärdigt. Morrar hunden åt dig när du t ex. går förbi när den äter se det inte som något annat än en signal om bristande förtroende i just den situationen. Börja jobba på det förtroendet er i mellan i just den situationen! Och var inte rädd för att ta hjälp av någon kunnig instruktör om du känner dig det minsta osäker.

Har du en osäker hund som känner sig trängd kan berikningen få totalt motsatt effekt. Istället för att höja kan vi sänka. Speciellt om hunden känner att den måste ge upp något värdefullt för att den inte vågar och har självförtroende nog att behålla något den egentligen gärna vill ha. Så se till att hundarna oavsett personlighet inte känner av för mycket konkurrens genom att ge dom utrymme och ha koll på vad de gör.

Men bäst av allt är att hundarna blir så himla nöjda! Som bonus så låter det så himla mysigt och förnöjt med ben, brosk och kött som kraschar mellan deras tänder.

 

Inlägget gjort

För mycket päls kan ställa till det

Nu när det är mörkt, regnigt och allmänt tråkigt ute mest hela tiden så sysselsätter vi oss med träning som går att göra på små ytor där det är ljust, varmt och torrt. Då är shejping förstahandsvalet!

Just nu läser jag boken Shaping skriven av Fanny Gott och Thomas Stoke. Dels för jag jobbar inom ett yrke som man hela tiden måste skaffa ny kunskap inom och dels för att jag hela tiden utvärderar böcker för att kunna rekommendera eller ha som kurslitteratur. Sen är det ju så klart super roligt att läsa hundböcker med!

Hur som helst så har jag och Ådi de senaste passen tränat baktasstarget. Och där är min största utmaning all päls! Jag ser inte hans bakben. Jag hade behövt ligga ner på golvet eller sett honom bakifrån för att få till effektiva träningspass och minimera felklicken. Men detta till trots har vi kommit så här långt. Visst är han söt med sitt bakben?

Inlägget gjort

Alla har vi vår akilleshäl

Min och Bells är backande i fotgående. Det är helt enkelt för kul och häftigt att backa! Så momentet 3 steg bakåt i rallyn är inte en av våra starka sidor. På någon av sidorna.

Det ser ut som följer; Vi går fot tillsammans. Går hur bra som helst. Jag säger fot för att göra henne uppmärksam på att det händer något annat och börjar backa. Då förväntar jag mig att hon är kvar vid min sida och backar i samma takt som jag. Men näe då. Bells förväntan är att man backar i 180 knyck rakt bakåt och sedan väntar in matte för att sen backa snyggt vid sidan. Så kort sagt – vi är inte riktigt överens där.

Så hon kan med andra ord backa. Hon kan till och med backa i rätt position och göra ett fritt följ baklänges med svängar. Så hon har rätt teknik, förstår positionen och tycker det är kul. Så själva backningen är det inget fel på med andra ord.

Så vi tränar om den detaljen som är fel. Det här är vårt andra träningspass.