Inlägget gjort

Rallyläger 2014 – så skoj med rally

I helgen hade jag rallyläger ute i Saleby. Vi var totalt 12 st. rallyekipage som deltog. Och vi hade väldigt roligt tillsammans! 🙂 Så roligt att det måste göras om nästa år igen. Men så klart ska det bli lite bättre än premiären. 😉

Två heldagar med bara massa rally stod på schemat. Mycket ansvar låg på varje enskild deltagare och för att ha utbyte av lägret var man tvungen att kunna träna självständigt. Min tanke var att dela upp alla deltagarna i olika grupper som inför varje för- och eftermiddag så alla fick jobba med alla och kunde ha utbyte av varandra. Varje träningspass var indelad i tre olika stationer som hade en rubrik/ett tema och grupperna roterade runt och gjorde alla stationerna. Ville man träna annat var det fritt fram. 🙂

Förmiddagen dag 1 koncentrerade vi oss på frittfölj. Första stationen var fotgående på höger och vänster sida där vi jobbade två och två. Fokus låg på attityd, koncentration och fokus. Den som inte tränade sin hund hade som uppgift att störa förare och hund. Andra stationen var en nybörjarbana med tempoväxlingar där vi jobbade med frågeställningarna; hur förbereder jag min hund bäst i tempoväxlingarna och vid momenten? Vilket tempo ska jag hålla? Och sista stationen på förmiddagen var grundfärdigheter kopplade till fotgåendet dvs. klossträning, stegförflyttningar, position mm.

Eftermiddagen bestod av en workshop i belöningsträning där vi diskuterade olika sorters belöningar, gjorde listor och provade nya sätt att belöna vår hund på. Efter det var det dags för stationsträning igen och nya grupper. Station 1 bestod av att träna startrutiner. Frågeställningarna var: har min hund rätt attityd? Fungerar den med störning? Behöver jag verkligen en startrutin och i så fall varför/varför inte? Här jobbade vi även med att diskutera vilka kommandon vi har i rallyn och göra en inventering av vilka som behövs, hur de ser ut och om de är tydliga för hunden. Station 2 där jobbade vi med explosivitet och stadga. Och vid sista stationen för dagen jobbade vi med kluriga kombinationer som kan dyka upp på rallybanor.

Andra dagen körde vi en störningsbana där vi fokuserade på att kunna utföra banan trots diverse svåra störningar. Vid lunch hade vi en föreläsning med Jessica Axelsson om hur vi får våra hundar att hålla så länge det bara går. Vi pratade vanliga poängavdrag och diskuterade specifika moment. Som avslutning gick alla en bana på valfri nivå som filmades. Filmerna kommer skickas ut till varje enskilt ekipage med lite kommentarer från mig.

Tack allihopa som var med på lägret och gjorde det till ett så roligt och lyckat evenemang! Jag hoppas att alla hade lika roligt som jag och att ni fick med er en massa tankar och idéer hem. Och att ni träffade lite nya rallyentusiaster! 😀

Foton från lägret

Om ni har några foton från lägret får ni gärna mejla mig dom. Så lägger jag upp dom här också. 😀

Inlägget gjort

Tävling efter ett långt uppehåll

Ådi och jag har inte tävlat någonting alls på över 8 månader. Jag tog beslutet att lägga ner tävlandet på obestämd framtid för hans del strax efter sommaren förra året. Det kändes inte som om vi hade roligt varken när vi tränade eller tävlade. Det var mest frustration, irritation och en hund som dissade mig totalt och var i sin egen lilla värld dit jag inte var välkommen. Ett tag tänkte jag till och med göra soffhund av honom och ge upp allt. 😉 Den tanken kan fortfarande komma men den kommer allt mer sällan och försvinner nästa lika fort som den dyker upp.

I helgen startade vi i fortsättningsklass på Karlstad BK. Egentligen en helt oplanerad start från min sida. Vi har kommit jätte långt i träningssammanhang efter att jag har lagt om träningen helt och hållet så jag har känt att det snart är dags men hade tänkt att vi skulle börja tävla i något han verkligen tycker är kul och inte i rally där han verkligen har visat att han tycker är lite si så där. Men eftersom jag bestämde att jag och Bell skulle tävla två dagar i Karlstad och Ådi skulle få hänga med tyckte jag lite synd om honom så jag anmälde honom också i förbifarten. Och sedan dess har jag ångrat mig ett antal ggr. Men har varje gång bestämt mig för att vi inte alls ska ta det så blodigt utan bara gå in och ta ett par skyltar och kliva av och belöna friskt. Jag har alltså inte tränat rally strukturerat med honom på 8 månader. Vi har ytterst ytterst lite tränat lite fot. Då kan man inte ha några förväntningar även om jag vet att han kan alla momenten.

Riktigt så blev det ju inte. 🙂 Det blev så otroligt mycket bättre! Han var med mig hela tiden! Och han tyckte det var sååååå roligt att få tävla och jobba tillsammans med mig. Så en runda med grym känsla resulterade i ett kvalificerat resultat om 84 p. 9 poäng rykte i frestelsen (inte förvånad alls med tanke på träningen) och sen fick jag 5 minus på helheten för att jag inte kopplade upp efter banan utan belönade honom och fick honom att känna sig som kungen i baren. Helt klart värt de minuspoängen i långa loppet. Då är det bara 1 minuspoäng kvar och den var för nos.

Så enormt glad och nöjd med kvittot på att vi är på väg åt rätt håll! 😀

Inlägget gjort

När man blir så där stolt och glad

I går den 7 juni var det rallytävling uppe i Karlstad på Karlstad BK. Vädret var inte på topp även om vi i alla fall slapp åskan och ösregnet. Jag hade med mig Ronja och rottisen Midas upp för att tävla. De gjorde en kanonstart i nybörjarklass i ett väldigt duktigt startfält. Ett enda poängavdrag för sträckt koppel blev det! Vilket resulterade i en tredjeplats och deras bästa poäng hittills. Jätte bra jobbat! Det var ni så väl värda med allt träningsslit som ni har lagt ner tillsammans. 🙂

Det är så roligt att få möjligheten att fortfarande följa deras utveckling både på kurser och tävling. Jag minns när de kom på första kursen – vilken stor skillnad det är då mot nu. Nu är de ett team som jobbar tillsammans med en relation som är på topp. Så roligt att se!

Fortsatt lycka till Ronja och Midas med träning och tävling. Ni är på helt rätt väg. Så ses vi på rallykursen på tisdag. 😉

Inlägget gjort

Tankar om att aldrig vara nöjd

I helgen var jag, Maria och alla hundarna och tävlade rallylydnad på Kristinehamn BK. Ådi har tävlingsuppehåll i rallylydnad på obestämd framtid så han var med för att vi ska kunna träna på det han har svårt för – miljön. Så det var Bell och jag som tillsammans gick ut på planen för att ha roligt.

Det är kanske inte alla som vet detta men Bell har fått en dålig start i livet med skada i ett bakben som opererades och som följdes av komplikationer. Så under nästan 6 månader fick hon inte göra någonting. När vi precis kommit igång med träningen igen så träffar hon på en rottis och blir illa biten. Och från och med där blir hon hundaggressiv (på grund av rädslor). Filmen ovan är en sammanfattning av vår resa som jag gjorde när vi tog vår RLD A.

Sedan dess har jag lagt ner ofantlig mycket jobb på att få henne att släppa detta. Och 6 månader efter olyckan skrev jag ner på en lapp som jag la i min plånbok. På lappen (som jag hittade igår) har jag skrivit mitt drömmål, som jag verkligen trodde var ouppnårligt.

“Bell SKA kunna vara lös bland andra hundar igen! Vi ska ut på tävlingsbanorna.”.

Och i helgen tog vi vår mästartitel efter bara 4 starter i klassen. <3 Mitt ouppnårliga mål är sedan länge uppnått. Det uppnåddes redan i fortsättningsklass. Så varför är jag inte nöjd?

För hade jag varit nöjd så hade vi aldrig kommit hit. Hade jag varit nöjd när vi uppnått mitt första mål på vägen (gå tillsammans med mig på promenaden igen – reparera relationen) så hade Bell fortfarande gjort utfall mot andra hundar. Hade jag varit nöjd när jag nått mitt drömmål hade vi inte fortsatt tävla – vilket vi båda två tycker är roligt. Jag hade inte lärt mig allt jag har lärt mig på vägen. Jag hade idag inte haft en så trygg och glad Bell vid min sida.

Det är känslan av att inte vara nöjd som gör att jag så fort jag ser att vi är på väg att nå målet höjer ribban och sätter ett nytt utan att ens reflektera på det. Det är också exakt samma känsla som får mig att känna frustration över att vi inte har kommit någonstans och att det tar för lång tid. En stark drivkraft som om den används rätt är din bästa vän, men används den fel kan den förstöra och riva ner en massa.

Bli aldrig nöjd – men glöm inte bort dina framsteg och att fira dina framgångar. Då använder du “jag är inte nöjd”-känslan effektivast. Hur du gör det, kan bara du ta reda på. Jag gör det genom att ha vänner som säger till mig och öppnar ögonen på mig när jag låter “jag är inte nöjd”-frustrationen ta över. Jag skriver mål och lägger dem i saker jag alltid har med mig. Hur gör du?

Så skål på er – jag och Bell har fått vår mästartitel! Vi är redan på väg mot nästa mål…